Hitta din närmaste distributör
 Kontakta oss
 Logga in

Brytarprovning

 

F. Vad ska jag mäta när jag utför ett brytarprov?

 
S.

Tillverkaren bör tillhandahålla en lista över förväntade parametrar och värden. Det kan variera beroende på brytarens design, men om ingen lista tillhandahållits bör åtminstone följande mätas:

  1. Kontakttider
  2. Skillnaden mellan den maximala kontakttiden mellan faserna
  3. Slaglängd
  4. Översläng
  5. Återstuds
  6. Hastighet
  7. Spolström
  8. Stationsspänning
  9. Kontaktresistans

F. Finns det någon branschstandard för att avgöra frekvens och typ av prov på brytare?

 
S.

Det finns ingen branschstandard för att vilka prov som ska göras och hur ofta. Det varierar med olika typer av brytare, tillverkare och vilken typ av uppgift brytaren har.

Det bästa sättet att avgöra lämpligt underhålls- och provschema är att läsa brytarens handbok.

Det vanliga är underhåll med intervall om 1, 3, 5 eller 10 års mellanrum för olika typer av prover.

F. Är förinkopplingsmotstånd fortfarande spänningssatta när en brytare är till?

 
S.

Det beror på brytarens design.

För vissa brytare går PIR kontakten(förinkopplingsmotståndets kontakt) först till och kort därefter går huvudkontakterna till, varpå PIR kontakten går från.
Med andra typer förblir PIR kontakten i till-läge så länge huvudkontakten är till.

F. Är förinkopplingsmotstånd (PIR) parallella med huvudkontakterna på brytaren?

 
S.

Ja.
Ett förinkopplingsmotstånd (PIR) fungerar så att PIR kontakter går till först och är den enda kontakten i kretsen, varpå huvudkontakterna och både  PIR och huvudkontakten samtidigt finns i kretsen parallellt.
Då har huvudkontakterna en stor majoritet av strömflödet eftersom brytarens kontaktmotstånd  är lågohmigt jämfört med 10-10 kiloohm-omfång (beroende på design) för PIR motståndet.

 

Brytarens design kan variera men för de flesta brytarna går PIR kontakten från, kort efter att huvudkontakten gått till, d.v.s. några millisekunder efteråt. Med vissa designer stannar PIR motståndet kvar i kretsen medan/då brytaren är till:

F. Hur provar jag distributionsbrytare?

 
S.

Grundläggande prov är detsamma för alla brytare. Du bör registrera spolström, stationsspänning, kontaktmotstånd, kontakttider och rörelse och sedan beräkna vissa parametrar utifrån detta. Den stora skillnaden mellan en vakuumbrytare och en SF6 eller oljebrytare är att slaglängden är mycket kortare för vakuumbrytaren.

F. Är det viktigt att mäta hastigheten på vakuumbrytare i distributionsnätet?

 
S.

Ja.
Hastigheten är viktig för alla brytare. När man utvärderar vakuumbrytare mäts ofta inte rörelse och följaktligen hastighet. Tillverkaren kanske inte heller har tillhandahållit några specifikationer för hastigheten. Det är fortfarande en viktig parameter som kan användas för att bekräfta korrekt manöver.
 

Även om tillverkaren inte har tillhandahållit några specifikationer för hastigheten kanske de har tillhandahållit specifikationer för slaglängd och översläng.

F. Bör jag utföra en rörelseanalys även om tillverkaren inte tillhandahåller något förhållandefaktor (konverteringsfaktor/-tabell) för rörelseanalys?

 
S.

Ja.
Även om du inte har en lämplig konverteringsfaktor eller -tabell bör du utföra en rörelseregistrering som hjälper till att utvärdera brytarens prestanda. Du kommer inte att kunna avgöra kontakternas hastighet korrekt, men du kommer att kunna spåra rörelseförändringartrenden över tid.
Om du vet slaglängden kan du bygga upp en enkel konverteringsfaktor där rörelsens totala vinkel eller längd är detsamma som brytarens slaglängd. Observera att denna metod förutsätter att brytaren fungerar korrekt vid referensmätningen. Du kan sedan använda dessa värden när du går vidare.
Du kan dessutom fortfarande titta på parametrar såsom översläng, återstuds och kontaktrörelse som en procentandel av den totala slaglängden för att avgöra om du behöver justera mekanismens dämpning.

F. Många tillverkare hävdar att det inte är nödvändigt att prova rörelse på en vakuumbrytare. Stämmer det?

 
S.

Nej, mätningar av rörelse är ett mycket värdefullt verktyg i brytaranalysen.
Ett av de vanligaste argumenten mot att mäta rörelse på vakuumbrytare är att kontaktslaget är så kort att det är bättre att mäta slaget med ett skjutmått när brytaren är fullt öppen jämfört med fullt stängd och du kan bekräfta att brytaren rör sig snabbt nog från kontakttiderna.
Om du inte mäter rörelse förlorar du värdefull information om hur brytaren fungerar och ser inte om där finns en stor översläng eller återstuds. Om dessa parametrar är för stora kan det leda till att brytaren skadas eller inte fungerar som den ska. Dessa parametrar kan ofta enkelt justeras i fält och du kan kanske hitta värdena på brytarens märkplåt.

F. Vilken typ av rörelsegivare är mest lämplig; roterande eller linjär?

 
S.

Ingen typ av givaretyp är i sig mer lämplig än någon annan.
Beroende på brytarens/mekanismens design kan en roterande eller en linjär givare vara mer lämplig i olika fall. Alla brytare bör utvärderas individuellt för bästa inkoppling och handboken eller tillverkaren bör rådfrågas för lämplig inkopplingspunkt.

F. Var bör jag montera min givare?

 
S.

Du bör hitta en plats där givaren är enkel att fästa och avkännaren rör sig tillsammans med brytarkontakten. Du bör också försöka montera givaren på en kompakt metalldel som inte vibrerar under brytarens manöver. Ju närmare du är brytarkontakten utan mekaniska länkar emellan, desto mer korrekt blir mätningen av rörelse. När givaren monterats på en given position bör du fortsätta använda  denna plats för att få korrekta värden vid framtida prov.

F. Hur upptäcker jag SF6-läckor?

 
S.

Det finns några olika sätt att leta efter en SF6-läcka. En metod är att använda en "gassniffare" som du förflyttar runt brytaren och som avger en ljudsignal när läckan hittas. En annan metod är att använda en speciell infraröd kamera som designats för att upptäcka SF6-läckor.

F. Vad är dämpdon?

 
S.

Dämpdon är en dämpmekanism. När brytaren går från och till rör den sig med en väldigt hög hastighet. Den måste därför sakta ner väldigt snabbt utan att skada brytaren. Detta fungerar tack vare en stötdämpare som absorberar en del av energin för att sakta ner brytaren mot slutet av rörelsen. Dämpdon är vanliga på mekanismens frånmanöver, men det finns flera designer där den även finns på tillmanövern.

F. Vad är skillnaden mellan kopplingskondensatorer och graderingskondensatorer på brytaren?

 
S.

Kopplingskondensatorer används för att dämpa brytarens spänningstransienter och för att begränsa överspänning som orsakas av ett kortdistansfel på en lågkapacitanslinje. Graderingskondensatorer används för att fördela spänning mellan kontakterna.
Dessa är anslutna parallellt till huvudkontakterna, men kopplingskondensatorer finns ofta på amerikanska sk dead-tank-brytare medan graderingskondensatorer finns på europeiska brytare. 

F. Finns det någon standard för att testa brytare?

 
S.

Den vanligaste standarden är:
IEC 62271-100 Kopplingsutrustningar och elkopplare för högspänning
Svensk beteckning: SS-EN 62271-100 del 100

F. Vad är DRM (dynamisk resistansmätning) när det gäller prov på brytare?

 
S.

DRM innebär att man mäter mikroohm samtidigt som man testarprovar tid och rörelse på en brytare.  Utifrån denna mätning kan man utvärdera ljusbågkontakterna på en SF6-brytare.  

F. Var kan jag hitta mer information om brytare och prov av brytare?

 
S.

Du hittar mer material under våra supportsidor.

Där kan du hämta ta vår –guide för brytarprovning (på engelska) eller läsa någon av våra tekniska rapporter för att få mer information. 

   
 

VIDAR: go beyond DC Hipot testing